Lull, Lull

Lull, lull, lilla vän,
skogen viskar dig sagor
mossan lyser som grönan gull,
och vandraren vänder ej hem.

Stigmannen lutar sig trött mot en sten,
tallarna viskar och susar
och vinden är varm och mossan är len
och stigmannen drömmer om trollen.

Lull, lull, lilla vän,
skogen viskar dig sagor
mossan lyser som grönan gull,
och vandraren vänder ej hem.

Stigmannen vaknar när solen gått ner,
träden står höga och mörka
han skyggar för mörkret och flyr i panik
till trollen som lurar under berget.

Lull, lull, lilla vän,
skogen viskar dig sagor
mossan lyser som grönan gull,
och vandraren vänder ej hem.

Kenneth Eriksson, ur Livsbok 5, och Livsbok 10

Text och musik © Kenneth Eriksson

Vill du höra den igen?

Tillbaka

Hem