Denna sida har tidigare legat under Angeredsgymnasiets hemsida.

Brandkatastrofen

Denna sida brukade finnas bland elevsidorna på Angeredsgymnasiets hemsida. När dessa elevsidor under en tid bara bestod av en gul yta, valde jag att lägga jag ut dessa tankar från alla dessa sörjande människor här, under min hemsida. Nu har livet börjat komma tillbaka till Angeredsgymnasiets hemsida igen, även om sidorna inte tillnärmelsevis har kommit upp till den informationsnivå som de hade på den tiden då den första IT-gruppen utformade den och skapade den. I alla fall har jag kvar dessa sorgetankar under min egen hemsida, för säkerhets skull. Det känns viktigt att inte svika människors uppdrag att fortsatt publicera deras tankar.

Den version som fanns sparad hos mig var daterad till den 27 november 2000. Och det är denna version som återfinns här nedan.

Nya inskickade bidrag går till kexan@telia.com varefter jag lägger ut dem.

Kenneth Eriksson, lärare på Angeredsgymnasiet

Egna tankar

Här kan du skriva in dina tankar kring den hemska händelsen som berövat oss många av våra kamrater.

En dikt, en hälsning eller andra tankar du vill förmedla.
Du kanske också har förslag om vad som skall göras med olycksplatsen i framtiden.

Kommunstyrelsen vill också ha tips om vad som kan göras för att undvika liknande olyckor.

Insända bidrag går via e-post till Kenneth Eriksson (tidigare: Angeredsgymnasiets expedition) och läggs därefter ut på sidan nedan. Ett tips: Skicka gärna ditt bidrag direkt till kexan@telia.com, så får jag se din layout på ett mycket bättre sätt. Nedanför inskrivningsrutan kan du få se ett exempel på hur en dikt ser ut, om den kommer till mig genom inskrivningsrutan:

Du fattar? Det är faktiskt bättre om du mailar direkt till mig. Skriv rubriken "Tankar efter branden" på mailet, så förstår jag vad det är för slags mail.

Kenneth "Kexan" Eriksson

Inskickade bidrag:

1998-11-13
Arioso
Någonstans inom oss är vi alltid tillsamman,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och alla klockor stannat:
någonstans inom oss är vi alltid här och nu,
är vi alltid du intill förväxling och förblandning,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö

Någonstans inom oss där benen har vitnat
efter forskares och tvivlares nedsegnade törst
till förnekat glidande
till förseglat vikande
O moln av tröst!

någonstans inom oss
där dessas ben har vitnat och hägringarna mötts
häver fjärran trygghet som dyningarnas dyning
speglar du vårt fjärran som stjärnans i en dyning
speglar jag vårt nära som stjärnans i en dyning
fäller drömmen alltid masken och blir du
som i smärta glider ifrån mig
för att åter komma åter
för att åter komma till mig
mer och mer inom oss, mer och mera du.

Erik Lindegren

Med hälsning från "Kexan"

1998-11-25
The waves and tides flow so far away
let us sail to the end
search for a better day
forget the past and let us mend sweet memories
of yesterday, the only thoughts in the end....

Thinking of you every step of the way, through life

Till Minne av de omkomna vid branden i Göteborg

Mikis, Petra

1998-12-14
Livet är inte
dagarna vi levt
utan dagarna vi minns.
Vi minns er..........

Tessan MP3A

1999-01-11
Var inte sorgsna över oss
Darra inte över vårt öde.
När det hemskaste redan hade hänt
fanns det ingenting att frukta längre.
Det är ni som lider nu, inte vi.
Det onda gick fort förbi
och nu är plågorna borta.
Vi blev lösta från våra kroppar
medan vi ännu var unga
Ni måste ännu vandra den svåra vägen
utan att svika era liv.

Kenneth Eriksson (Kexan)

1999-02-26
Ta vara på varje dag,
ta vara på varje timme,
ta vara på varje minut,
ta vara på varje sekund.
Ja ta vara på allt som livet har att ge,
för denna dag,
denna timme,
denna minut,
denna sekund
kommer aldrig mer igen.

När någon som står oss nära går bort är vi lessna för att vi inte kan prata och vara med den, men samtidigt gläds vi åt att den är i himmelen och tror och hoppas att vi en dag åter skall mötas i landet ovan målnen och Himmelen.

Maria Stenlund

1999-02-26
Jag vet inte hur jag ska förklara...
men varför är det ingen som bryr sig om oss??
Nabil El Shrif och jag vi var jätte bra vänner när han bodde här på Gotland... men är det någon lärare, präst vem som helst som har brytt sig, om oss, som var hans vän här nere på ön
INGEN HAR ENS FRÅGAT OSS!!

Till Nabbe....

Jag vet att du säkert inte läser det här...men jag ville bara säga... hejdå!
Du försvann i från ön så snabbt! Tony och dom har ju varit och hälsat på...
Men hoppas att du fick det bra efter flytten...
Tänker på dej...

-------

Om någon kände Nabil som vill skriva en rad till mig! gör det!
det skulle vara tacksamt att få prata med någon som kände honom väl...

emma81petersson@hotmail.com

1999-02-27
Would you know my name, if I saw you in heaven..
Would it be the same, if I saw you in heaven.
I must be strong and carry on, cause I know I don't belong here in heaven...

Jag sörjer med alla som har mist vänner, pojk- och flickvänner
hoppas att ni har fått hjälp...men man kommer aldrig
att glömma denna glada Halloween fest skulle bli ett stort svart hål
varför är det många som frågar sig. Svaret på det är det ingen som vet...

**********R.I.P********** Ann-Sofie ,Mölndal

1999-02-27
Trodde aldrig det kunde hända oss.
Trodde aldrig att någon eller
något kunde ta våran vänskap bort.
Men nu sitter jag här och försöker
förstå vad det verkligen är som har Hänt ...

Försöker samla mina tankar
Och önskar att allt bara kunde vara omvänt
Jag känner en så otrolig skuld till Dig
eftersom jag inte var där ...
om Du åtminstone kunde ge mig ett svar ...
Ett svar på varför du var tvungen
Att försvinna ifrån mig.
Snälla ... Det gör så ont ...

1999-03-08
Jag kan ännu inte fatta att det är sant.
Jag har inte träffat någon än men tänker att jag snart gör det. Även fast jag inte kände alla så skall ni vet att jag saknar er och älskar er. Detta har fått en att tänka och hur rädd man skall vara om sina kompisar.

R.I.P
Rebecca

1999-03-08
A lot of friends are gone,
and I have to move on
But I still remember
the way things used to be

big_mama_love@hotmail.com

1999-03-12
Mirko, Ahmed, Eva,Aalvaro,Gustavo,Angela,Mirjam,Mahmoud,Hanna,Fehmi,Sanaz och alla andra we love u and miss u. Speciellt till Matana Chicago och Fehmi.

1999-03-22
Hej jag vill bara säga att jag förstår hur jobbigt alla som har förlorat sin bästa vän eller sin pojk- flickvän måste ha det. Att bara vilja ha någon att prata med men när man vänder sig om och ska börja prata finns ingen där...bara borta, tomt....jag vet att mina rader inte betyder och hjälper så mycket men jag ville bara visa att jag bryr mig................

av Linda Eklund 14 år Enköping
eklund_linda@hotmail.com

1999-04-06
Fäller en tår
Ty den satt sina spår
Sväljer min gråt
Vill viska förlåt
kan ej tro det är sant
det som hände var ej pedant
Vila i frid .. tänker på er..

1999-04-20
Kände inte nån som dog på Angeredsgymnasiet. men Linda Angelica Skog GICK på Ledetskolan där jag går.. hon gick där.. hon går inte där längre för hon dog... hur kunde du lämna oss så Linda! Herregud vad jag saknar dig !!!

Kram Jojjo

1999-04-26
Linda Angelica Skog
Tänk, av en slump kom jag in här. Jag kände att jag måste skriva några ord. För det var på denna skola du så bestämt ville gå på. Jag tror jag förstår varför.

Din dröm fick aldrig gå i uppfyllelse, branden tog ditt liv och med det dina drömmar o förhoppningar, en skola jag skulle besökt och hämtat henne ifrån. Skolan finns kvar men inte min dotter!

Jag saknar henne så mycket så mycket.
Varför skulle det bli så här!
Vad är det för mening!
Älskade barn.

990607
Sorry I never told you
All I wanted to say
Now it's too late to hold you
Cause you've flown away
so far away
Never had I imagined
Living without your smile
Feeling and knowing you hear me
It keeps me alive
Alive
And I know you're shining down on me
from heaven
Like so many friends we've lost along
the way
And I know eventually we'll be together
One sweet day

Vila i frid
Saknar

990930
Ingen vet vad jag har dolt inom mig
Inger känner det som jag har känt
Ingen ska få se min heta längtan
Ingen ska få veta vad som hänt

Sen du gick har inget gjort mig lycklig
Skratt och leende försvann med dig
Nu finns bara minnet som jag vårdar
Bevarat djupt där inom mig

Låtsas bara, ingen ska få veta
Hur hårt det tog, hur ont det gjorde mig
Stolt lever jag vidare som förut
Men hjärtat gråter. Gråter efter dig.

Denna dikt var min favorit när jag för snart två år sedan förlorade en av dem jag älskade mest.

//Sarah

991015
I wont see you smile, and I wont hear you laugh anymore.
Every night, I wont see you walk through that door.
´Cause time wasn´t on your side. It isn´t right.
I can´t say I love you, it´s too late to tell you,
but I really need you to know;
my friend NO! I´ll never forget you,
I´ll never let you out of my heart.
No, you will always be here with me,
I´ll hold on to the memories.....

Min älskade Eva. Vi ses.....(Maribelle S.)

991025
jag kände 3 som var med en dog och 2 överlevde. det har varit väldigt svårt att fortsätta men man måste ju.
för det tror jag att min kompis hade velat. men hon ska veta att jag saknar henne väldigt mycket.

991025
Jag kände två av de sextiotre offren.
Det har varit ett tungt och jobbigt år.
En dikt till dessa:

Dom säger att...

Dom säger att tiden läker alla sår...
Dom säger att sorgen går över...
Dom säger att man glömmer snart...

Men tiden läker inte alla sår.
Sorgen går aldrig över och man glömmer aldrig.

Till minne av Emelie Pilnäs och Robert Carlsten.
Varför just ni??

991026
Jag har suttit här nu i en kvart eller mer och försökt skriva någonting, någonting som beskriver vad jag känner, men det går inte så jag skriver så här istället....

älskar er tills vi möts igen R.I.P
POTNAS

L.G

991026
Jag såg på ett reportage om en kille som hade överlevt brandkatastrofen, han var helt sönderbränd. Jag beundrar honom så mycket att han har försökt att gå vidare. När brandkatastrofen hade inträffat var jag jätteledsen att något sådant fruktansvärd ska hända att så många ungdomar dog. Efter katastrofen så har man blivit mer rädd om sina kompisar.

991028
Jag skulle bara vilja säga att jag tänker på alla er som mist barn, syskon eller kompisar i branden. Mina tankar finns ofta hos er, även fast jag inte kände någon av dem.

Helene

991028
jag tittade nyss på ett program om branden: "ett år efter brandkatastrofen". jag grät och grät och jag känner verkligen för er som har blivit drabbade. jag kan inte förstå hur ni känner det, men jag kan föreställa mig. skulle jag förlora en syster eller kompis skulle allt kännas som ett helvete, jag känner riktigt hur ont det gör. om det skulle hända i verkligheten så skulle det nog kännas tusen gånger värre.
jag tänker på er så mycket, jag vill att ni vet det!
kram

ta hand om er!!!

lisa i gävle

991028
Jag känner er inte
Vet knappt vilka ni är
Jag bor några mil bort
Förstod inte vad som hänt
En kniv skar genom mitt hjärta
En medkänsla som var vass
Det finns inga ord jag kan ge
Ge för att lätta på eran smärta
Det ända jag kan ge er alla
Är mina tankar och min medkänsla...

Sanna

991028
Som en tung sten som vilar på mitt bröst och en dimma som lägger sig runt mitt huvud. en mardröm som var verklighet. Desperata skrik och darrande händer. I en ensamhet av sorg fast jag vet att så många finns i min situation. Kanske jag vill gråta i tystnad komma på vad livet börjar och slutar. Det finns fakta som inte kan bli realistiskt på ett år. Men ibland känner jag hopp för att kulturer ska bli sams, för oss som lever kvar, en tro på änglar och ett möte i himlen. Ett år är lång tid det känns långt men ändå för kort tid för att komma över det. det som skakade alla, Branden.

991028
Jonas
Mina tankar är dina tankar är mina
vårt liv tillsammans är nära men så långt borta
ser en hamn i fjärran jag sträcker ut min hand för att få hålla om dig men ditt ansikte försvinner du finns inte mer
men i mitt hjärta så är du inte glömd där finns du fortfarande kvar Jag älskar dig......
Tove...

991028
Varför just ni?
Varför just du? Varför så mycket sorg?
Jag sätter mig och läser tidningen på
morgonen den 31 oktober, och så läser jag
och får plötsligt en chock, brandkatastrof,
i Göteborg, på Hisingen? Jag fatta inget. Jag
känner ingen där, jag kände inga som dog eller
överlevde, men ändå blev jag helt tom, som om
ni som omkom var min familj, jag önska att ni kunde
komma tillbaks fast jag inte känner er! Det é så
orättvist! Varför fick ni inte leva? Varför blev ni
skadade? Varför så mycket sorg? Ni som omkom har
familjer som älskar och saknar er! Kom ihåg det
om ni ser mig och mina ord! Jag ber för er och jag
läser i Koranen för er. Miss ya fast jag inte känner er!
Det é så sorgligt när jag titta på "Ett år efter branden"
Jag och min mamma grät otroligt mycket! Lev vidare,
och bli starka ni som sörjer! R.I.P
Hotmail: kurdigirl85@hotmail.com
Shaveen Ali, Helsingborg,

991028
Där borta ser jag ljuset
Någonstans ser jag ljuset
Var är ljuset för dig
Här e de jag tänder det nu
Det värmer, som det gör när jag tänker på dig

Där borta ser jag hoppet
Någonstans ser jag hoppet
Du finns i mina tankar för mej e du verklig
Snart får jag hoppet tillbaka
Det värmer att veta att du e där och stöttar mej Sara

991028
Sorgen

Och sorgen kom oss så nära
precis som en iskall vind
som for över stad och rike
och kylde den mjukaste kind.

Den skapades utav folket
och bars av urgammal kraft.
Den visade känslan därinne
känslan som urfolken haft.

Den höll facklor mot himlen
och samlade människor igen.
Den var som darriga händer
händer som sökte en vän.

Den talade om något gammalt
någonting heligt och gömt.
Den var också delar av livet
sanning och alls inte drömt.

Men sorgen är också kraften
en kärna till skapandets själ.
Det kände vi alla i kylan
det vet vi, vet vi så väl.

991029
Någon kan inte rädda alla, men alla kan rädda någon. Jag
önskar att den där natten aldrig hade existerat, att man
bara kunde ta fram ett suddgummi och sudda bort den, radera
den från världen, ta bort den 29 oktober från almanackan.
Men nu är det inte så, nu finns den där och det kommer den
alltid att göra. De första dagarna efter var som att vandra
runt i en sorts dimma. Jag kände det extra svårt eftersom
jag inte hade någon att prata med, ingen av mina vänner
kunde förstå hur jag kände det, ingen kunde säga de där
orden jag ville höra, ingen kramade om mig och sa Ahnna allt
kommer att ordna sig. Jag stod ensam, ensam som en liten
flotte på ett oändligt hav. Jag hade ingen att prata med,
gick hos PBU ett tag, men det gjorde det inte så mycket
bättre. Har inte åkt ner till Gbg sen förra året, för vad
ska jag göra där när inte Fehmi finns?? Åker antagligen ner
dit idag, det är ju ett år sen. Tänkte ta mod till mig och
åka till lokalen, lokalen där allt hände, se vad min älskling
var med om, försöka att förstå att han är borta.....

FEHMI KURTESI DU ÄR SOLEN PÅ MIN HIMMEL....JAG SAKNAR DIG!!

AHNNA FRÅN STOCKHOLM

991029
Ett år av saknad har gått. Jag tänker på de som omkom och på er som får kämpa vidare.
Kämpa på och gör livet värt att leva.
Jenny

19991029
This used to be my playground...
this used to my childhood-dream.
This used to be the place we ran to,
whenever I was in need of a friend.
Why did it have to end?

Love to our friend

991029
I take the backroad and the lane
past the school that has not changed
in all this time...
I think of when my friend was little
all the games that she played
with me...

My friend, I loved my friend
for all my life.
but now I meet her only in tears,
and only God knows why.

For whats the use of pressing palms
when children fade in mothers arms
it's a cruel world
we've so much to lose
and what we have to learn, we rarely choose.

Then the whispers starts to play,
"take care my love, it says.
dont think that God is dead.
take care my love, it says.
she had been loved..."

Maribelle

991029
Idag är det 1 års sedan branden var..det känns som det hände igår! Jag kände inte nån, men visste å hade pratat med en tjej som omkom...
Ville bara att alla skulle veta att vi bryr oss!

en dikt som jag har gjort:
Varför!
varför försvann ni så snabbt
ni var ju så unga
Ni var både stora och små
Varför hände det just här
Nu har det försvunnit 63 liv ur våra hjärtan
Ni var alla från olika länder men vad har det för nån betydelse, Alla e vi ju människor!
Kram Sophie

991029
Jag kände bara en som var med i branden och tack och lov dog inte han...ville bara visa att jag bryr mig väldigt mycket ändå...
Dt är så hemskt att jag inte ens fattat det riktigt än, men ta vara på er...

en gbg-tjej

991029
TILL ER ALLA SOM SAKNAR OCH LIDER,
Vill bara att ni skall veta att vi är många som gråter med er och som samtidigt beundrar alla er som med en så stor kärlek till varandra verkar tillsammans för att komma vidare i det här livet. KÄMPA VIDARE!! Ni är föredömen för alla!

I varm omtanke,
Peace /Mia Wahlström, Stockholm

991029
Jag undrar om den 29:e oktober inte skulle kunna bli en helgdag. En dag då man varje år tänker
tillbaka på dem vi förlorat och försöker ta ännu bättre hand om de som finns kvar.
Jag vill inte att alla andra låtsas att katastrofen aldrig hände, just bara för att dem inte
kände någon. Men nästa gång kan det vara just deras syskon eller bästa vän. När folk inte visar
respekt för min sorg gör det precis lika ont som varje gång en nasse påstår att förintelsen aldrig
skedde. Tyvärr går jag i en gymnasieskola utanför Göteborg där man valde att ignorera 1-årsdagen i
fredags. Och på måndagen efter själva händelsen, när jag kom till skolan med tårar i ögonen undrade
mina lärare om min pojkvän hade gjort slut eller nåt?
Man skulle kunna tro att dem inte levde i samma värld som oss andra eller så skulle dem gärna vilja
inbilla sig att !
!
dem gör det och att det aldrig kommer att hända dem.
Sara

991029
jag såg precis ett program på tv som handlade om branden. jag fattar inte hur livet kan vara så grymt. till dom som skadades...jag kan inte tänka mej in i den situationen som ni är i men stå på er. vi tänker på er. jag kände ingen som var med i branden men jag känner för alla. jag kan inte föreställa mej hur det är att mista en kompis, dotter/son eller pojk/flickvän. men till alla er som klara er. jag tänker på er.

R.I.P

991030
Vet inte vad jag skall skriva sitter här och tänker på det som har hänt som har drabbat Gbg och många av mina vänner
Jag önskar att jag varit där att jag hade gått till discot men så tänker jag på min pojkvän Jonas Jag älskar honom av hela mitt hjärta så tänker jag på mina grannar som förlorade en vän en liten pojke inte gammal jag gråter med dom jag sörjer för pojkens liv jag gråter för att jag inte dog för att jag lever jag gråter i min ensamhet snälla hjälp jag behöver någon att prata med!! Jag ropar ut min smärta Minns gråten minns ansiktena minns den där dagen när jag höll tidningen i min hand Bellan, Lisa var är ni lever ni? Jonas?
En sorgedag i mitt liv men jag har inte haft tid att få sörja för jag har hållt allt inom mig. "Tack Gud för att mina vänner lever tack för att Jonas finns här för mig"
Men alla andra då dom som dog hjälp jag vill se mina vänner le igen önskar jag kunde vara där och hålla om dom
*vänner är viktiga ring inte imorgon utan ring idag och fråga om dom behöver prata* Eller åk dit!

Miss ya *Kram Tove* Would you now my name if i saw you in heaven i most be strong to carry on but i now there be no more tears in hevaen* "Vila i frid"....

991030
Vet inte vad jag ska skriva...
Kan inte föreställa mig, men mitt hjärta är fullt av känslor. Jag tänker på er alla!!!

Malin

991030
Every step I take,
every move i make,
every singel day,
every time i pray,
I´ll be missing you.

Jag saknar er alla,
fast jag inte kände någon.

"me"

991030
Saknar dig
Jag vill att du finns här när jag behöver dig.
Jag vill att du tröstar mig när jag är ledsen.
Jag vill känna dina armar om mig när jag behöver trygghet.
Jag vill att du ger mig all din kärlek.
Jag vill torka tårarna och känna mig lycklig
men det går inte så länge du inte finns här.
Jag saknar dig
********************R.I.P***********************************

Av Damir Masic och Toraj Verdi
dj_demirel@hotmail.com
tor_14@hotmail.com

991030
Idag är det ett år sedan den fruktansvärda brandkatastrofen. Jag sörjer, jag gråter och jag känner medlidande. Jag var inte där, jag känner ingen som var där, jag bor inte ens i Göteborg. Men det betyder inte att jag inte lider, tänk om det varit jag, eller mina kompisar, min pojkvän m.m. Vad ska man göra för att komma över denna smärta? Sen så blir jag så fruktansvärt arg och illa berörd när jag hör rasistiska uttalanden som "det där gjorde inget, nu får Göteborg nåra invandrare mindre att störa sig på". Hur f-n kan man säga en sån sak? Tänk om det hade varit deras barn eller tex bästa vän som hade omkommit? Då skulle det inte låta likadant. Nä, jag lider, jag sörjer och jag gråter. Hur ska jag komma över denna smärta som jag känner nu? Jag tänker på er, jag glömmer er aldrig, ni ffinns i mitt hjärta.
/sthlmare

991030
saknar er alla

kram Ida

991031
Jag är 17år och jag har ingen direkt anknytning till denna fruktansvärda händelse. Jag bor i en stad som ligger ganska långt i från Göteborg. Men ändå känns det så nära.

När man får reda på att något sånt här har hänt, så känner man sig fruktansvärt illa berörd fast man inte kände någon som var med. Det känns så nära när man vet att det kunde lika gärna varit jag som blivit drabbad.
Även vi ungdomar som inte bor i närheten av GBG kände en stor sorg. På min skola och i min stad så hölls det minnesstunder och alla pratade om det och pratar om det fortfarande. Ingen kommer att glömma detta och ingen kommer att gå oberörd ur detta.

Jag vill säga till alla som överlevde. Kämpa vidare!!
Och till alla föräldrar som förlorade era barn. Jag vet att det är svårt. men stötta varandra!!

//en deltagande

991031
hej på er alla! jag kan inte fatta det som har hänt! jag kände ingen som dog men jag lider me er! jag kan inte förstå hur ni orkar! jag beundrar er som e så starka! jag vet att mina ord inte hjälper er men jag vill ändå att ni ska veta att jag tänker på er som överlevde! kämpa på!
varma kramar från Linda Johansson i Skene

991031
"Ett år

Ett år har gått. Ett år av saknad och tröst
Ett år av längtan efter vännens röst
Ett år fyllt med frågor utan svar
Ett år med önskan att dom fanns kvar

Ett år har gått. Ett år av saknad och sorg
Känns som att stå ensam på ett torg
Saknaden är oändlig, det vet jag
Saknaden tar över både natt och dag
Men tro mig, jag vet att det kommer bättre tider
Tänker på alla er som fortfarande lider

Nu, efter ett år, kanske det känns mer bra
Kanske ni kan le och se ljus var da'
Jag lider med er, jag tänker på er
Och även om man inte det på er ser
Så är ni starka som kämpat så hårt
För jag vet att det är väldigt svårt"

Av: Paula Lindquist 1999-10-29
Tänker på de döda, men mest de som lider mest. De som lever nu, med saknad och tomhet.
Ni får gärna höra av er om ni vill få ur er något.
Jag har själv förlorat en syster (1991) och jag vet hur det känns!
Pooh_bear_cute@hotmail.com

*Paula*

991031
Såg på dokumentären om katastrofbranden! Ett mycket bra program. Beundrar er alla.

Vill bara säga till er alla som överlevde branden och idag får leva med såväl psykiska som fysiska men förresten av ert liv.... känner med er och beundrar er nått enormt.

Tänker på er och alla som omkom....

Kramar

Jeanette

991031
Hej...
Jag sitter här o läser om katastrofen.. alltså, det är ju så j*la sjukt... alltså, det finns inte.. 63 st har dött.. det vet väl alla men i allafall....Jag tycker så j*la synd om alla som har förlorat nån som är nära.. pojk- flick vän eller bästis eller nåt annat!!
Jag sörjer!!!! Jag kände personligen ingen som dog jag vet att ni som förlorade nån tycker att jag kan väl inte veta hur det känns.. det är rätt!! jag vet inte hur det känns!! men jag skulle kunna tänka mej att man vill inte leva vidare till en början men sen blir man så illa tvungen att börja om o så. jag menar för familjen o så!!

Maila gärna!!
STORA Kramar från Sofia Eriksson 16 Nyköping
((Soff21@hotmail.com))

991102
Det känns som mitt hjärta ska gå sönder när jag tänker på natten då så många förlorade sina vänner, barn och syskon.
Jag själv känner ingen av de omkomna. Men jag kan förstå hur svårt det måste vara för er som finns kvar. Med så många minnen, så många tankar och känslor.

Till er som står kvar utan att falla. Ni har varit så starka och kämpat så hårt. Alla ni som förlorat en del av ert hjärta och ändå orkat kämpa kvar vill jag bara säga,

Jag beundrar otroligt mycket!!

Ni måste vara de starkaste som jag kan tänka mig.
Jag kommer alltid tänka på er..och hoppas att jag skulle vara lika stark själv.

  991105
Så många döda,
så mycket sorg.
Hur kunde det hända
i trygghetens borg?

Så unga,
så oskyldiga.
Våra fester
är visst dödliga;

Vad kan vi göra
för att hjälpa till?
Våra krafter,
de räcker inte till.

Det för sent,
det finns inget att göra.
Bara att lyssna,
vara idel öra.

Det är synd om föräldrar.
Synd om vänner.
Vi kan inte förstå
hur ni känner.

Vi kan inte skratta.
Vi kan bara beklaga.
Såren i era hjärtan,
går de att laga?

Tänker på er
Jessica Brockman

991108
...we danced in the beginning, you and I
We were wild, wise, young and free
Free to take off any time we wanted to,
but still we didn´t, addicted to eachother
You would ask me what it was I saw in you
I would ask you "maby it´s what you see in me
-the one you think I am"
We know that never, never moments come again
No never, never as them were just then, my friend
But cheer up, sad one, we´re still alive
Now we feel robbed of something we have never had
security in which we´re lost and bored
We were going to find ourselves, a better life on
endless roads
We went through hapiness and pain, you and I
Now we may not know eachother no more. Lonely I
think every heart has got it´s home somewhere
It´s hard to find though. But I know we´ll find ours
sometime. But if you and I by then have found
something, we´we lost something else...

I whish upon a star. I whishing you all
the rainbows

TILL ALLA ÖVERLEVANDE, FÖRÄLDRAR, SLÄKTINGAR
OCH VÄNNER
-NI ÄR BEUNDRANSVÄRDA. JAG TÄNKER PÅ ER.

NEVER LOOSE YOUR SPIRIT

..."förstående"...

991111
Hej alla!
Alltså jag beundrar alla som har klättrat vidare pÅ tråden,
själv stannar jag kvar i min sorg och kan inte kliva ur! jag misste Theres Svensson och Babak..

Vill bara säga att jag saknar er skit mycket och mitt hjärta gråter varje dag!
Ahnna i partille!

R.I.P
socker_pullan@hotmail.com

991102
ALI-REZA ABEDI

Jag tänker varje dag på dig...
Jag försöker förstå varför det hände.
Jag ser ditt leende framför mig, jag kan se när du dansar och klappar dina händer till musiken. Jag ser dig och Mohsen, ni var som bröder, hur ni skrattar till minnen och pratar om framtiden. Era band var så starka och det var nog det som gjorde dig till en sådan unik människa, du hade en förmåga att bilda band med dem du träffade och folk som träffat dig en gång glömde dig aldrig. Dina historier var oändliga, du kunde berätta i timmar och få en att skratta tills tårarna rann, du hade humor! Jag vet med säkerhet att du vakar över dina kära i himmeln där du sitter, och jag hoppas du vet vad du betydde för alla. Jag behöver aldrig oroa mig för Mohsen för jag vet att han har en skyddsängel på sin axel.

Vila i frid/ Johanna

991117
TILL DE ANHÖRIGA OCH EFTERLEVANDE OCH ÖVERLEVANDE!!!
Ni är mina hjältar, ni är min inspiration!
Jag faller gång på gång igenom, ner i det där svarta hålet, ni vet säkert vad jag menar...
Men när jag ser till er, ni som överlevt och går vidare, ni
som förlorat era barn, syskon, vänner, älskade, då känner jag mig
starkare! Om ni kan överleva, om ni kan resa er, då kan jag också!!!
Men det är svårt, jag vet, jag kände bara lilla Tor ytligt, men
jag vet hur det känns att sakna någon, jag vet hur det är att
må dåligt... Jag saknar er ändå, ni som inte överlevde, men är
övertygad om att ni mår bra och att ni kommer återförenas med era
nära och kära senare, när det är deras tur...
Mina vänner säger att jag överreagerade när jag grät flera dagar i rad vid olycksplatsen dagarna efter branden, men om man är oberörd efter en sådan här katastrof är det något som är fel, men vissa reagerar starkare än andra, jag är en av dom, det är jag glad över!
Inte för att det är roligt att må dåligt, utan för att jag vet att jag är mänsklig, att jag har känslor, kan hjälpa och trösta...
Än en gång... Tack för att ni visat mig att man kan överleva en tragedi, liten som stor!!!

HANNA-Före detta elev på teaterlinjen,Angered

laylatov@yahoo.com

991118
I know you shining down on me from heaven
Like so many friends we lost along the way
And I know we eventually will be together...

Miss y'all

991130
Det var väldigt sorgligt att det var så många som dog och skadades vid branden. Vi skulle bara vilja trösta de anhöriga och närstående. Ni skall veta att vi också sörjde det fruktansvärda som hände.
Vi tycker att Göteborg är en mycket trevlig och inbjudande stad med mycket trevliga människor.
Vi bor i Karlshamn som ligger i södra Sverige.

Hälsningar från två killar som verkligen tyckte att det var sorgligt att katastrofen inträffade.

000122
Jag saknar er alla! Tänker på er varje sekund
som går. Vi ses senare i himlen!
R.I.P /Therese

000323
Jag förlorade ingen som jag kände närmare men jag vill ändå tala om att jag tänker på alla er som omkom, på alla er som blev skadade eller miste någon!
Jag hörde att en utav tjejerna som omkom bara var 13 år.
Jag är också 13 år! Tänk att bara vara tretton år och aldrig mera få träffa sina föräldrar! Det är fruktansvärt!
Jag tänker på er!!!

Ann-Charlotte Cadiér 13 år!
anncha_86@hotmail.com

000405

till alla er som förlorade någon i brandkatastrofen...
jag tänker ofta på er och jag vet vilket lidande det innebär att mista någon man älskar

det är en utnött klyscha, men livet går vidare
det blir aldrig som förut men det fortsätter
man lär sig leva med sorgen
den går aldrig över men man lär sig att leva med den

många som inte förlorat någon närstående tror att man glömmer och att man mår bra bara för att det gått ett år eller två
men så är det inte
sorgen finns kvar trots att tiden går
våga fortsätta sörja
man skall inte gräva ner sig i sorgen
men man måste våga vara ledsen trots att det kanske gått flera år

jag vill bara att ni skall veta att jag tänker på er

ni som överlevde
ni som kämpar
ni som är kvar

kram från frida

000417
Jag kände ingen som var med i branden eftersom jag inte bor i Gbg, men jag ska flytta dit i sommar och gå på Angeredsgymnasiet...
Jag vet inte vad jag ska skriva, mer än att det som hände är bland det värsta som nånsin har hänt i Sverige. Det är sånt som gör att man skäms för att vara svensk. Att det var nån som tände på tror jag stenhårt på, det börjar inte bara brinna utan anledning...
Jag har precis förlorat en av mina bästa killkompisar, han blev skjuten i ryggen av en annan som jag känner. De var båda med i var sitt gäng, och han som sköt frågade om det var min pojkvän som satt där och min kompis sa att det var det. Hade han sagt "nej" så hade det kunnat vara Nike som var död och jag vet inte hur jag skulle klara mig utan honom, så alla ni som förlorade nån i branden eller nån annan gång, jag lider med er, jag vet hur det känns när nån dör i onödan. Begravningen har precis varit, och det finns inget värre än när unga människor dör som inte har fått leva sina liv, när tiden för dem egentligen inte är inne...

Varje steg jag tar
Tänker jag på dig
På den tiden som var
Varför kunde du inte säga "nej"
Det var inte din tid
Du skulle fortfarande har funnits
Men du skyddade din vän
Och du har istället försvunnit
Jag kommer aldrig få se dig igen
När jag sitter där på bryggan
Där han tog ditt liv
Kan jag inte ens döda myggan
För du ska få vila i frid
Jag är dig evigt tacksam
För att du offrade dig
Du sa att han hade nåt att leva för
För att han älskade mig
Du hade ingen vid din sida
Men jag stog alltid där
När helst du behövde mig
Fanns jag alltid där
Jag kommer alltid att sakna dig
Du var en viktig del av mitt hjärta
När du följer mig på vägen
Finns där en otrolig smärta
Men jag ställde upp för dig i alla lägen
Du finns för alltid hos mig
Vad som än händer
Jag kommer alltid att älskar och sakna dig
Hur man än på allt vänder

Älskar och saknar dig Tobbe!!!

Om det är nån som vill höra av sig så är min email adress
the_dawn@hotmail.com

My, 18

000428
Nu dras allting upp igen, men det är klart att dom som satte igång branden måste få sitt straff, men frågan är om det finns nåt straff, nånstans som kan återgälda det som dom där tanklösa pojkarna gjorde. Dom kan inte vara riktigt friska, dom behöver hjälp.

>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

Han va så nära
Jag va i hans famn
Han sa: det är över...
Döden va hans namn...

>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

Månen frågade: varför är du så ledsen?
Jag svarade: Hur skulle du må om himlen lämnade dig?
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

Jag saknar er alla s å mycket!!!!
Och ni som lever vidare är s å modiga, st å p å er, jag beundrar er s å mycket!!!

R.I.P

sara

000429
Mickel och Amanda
Why did they have to go away and live me here to cry.
Now i have two black holes in my heart.
I still remember over ower last godbye,thinking that we where going to spend next summer together again,but i guees not.When i heard the news about the acsident i prayd to god to leav you here whith the people who you love´d and was love´d bye ,but someone else prayd harder,and he heard that one.But he is lucky to have you there all to him self. I´LL BE MISSING YOU!!!!!

NÅGON SOM SAKNAR ER MYCKET!!

000502
I entered the room sat by your bed all through the night I watched your daily fight I heardley knew.
The pain was almost more than I could bear and still I hear your last word to me " Heaven is a place nearby so I won´t be so far away And if you try and look for me maybe you´ll find me someday. Heaven is a palce nearby so there´s no need to say goodbye I wanna ask you not to cry I´ll always be by your side ".
You just faded away you spread your wings you had flown away to something unknown wish I could bring you back. You´re always on my mind about to tear myself a part , you have your special palce in my heart.....always........

And even when I go to sleep I still can hear your voice and those words I never will forget. " Heaven is a place nearby so I won´t be so far away And if you try and look for me maybe you´ll find me someday. Heaven is a palce nearby so there´s no need to say goodbye I wanna ask you not to cry I´ll always be by your side ".
Hope you rest in peace....
Saknar dig n ått s å fruktansvärt..tänker p å dig varje dag !!
// Just me !!

trollsegumman_83@hotmail.com

000507
"Speak, but speak softly. Everything is loud in me.
Trough the turmoli, you wil reach only when you whisper"

Cornelis Wreeswijk

Death means nothing!
I´ve only retired to another room
I´m me and You are You
All we were to eachother we are still
Call me by my usual, familiar name
Speak to me in the same way you always used to
Don´t change your tone of voise, keep the grief away from it
Laugh together with me, like we always used to laugh at small tings everyday
Be with me, smile with me, think of me, pray for me
Let my name continue to be a part of your everydaylife
Life means nothing
Nothing has happened to change it
Life goes on because it has to
For death is only a break from our companionship
Why would you stop thinking of me just because you can no longer see me?
I´m waiting for you for a breif moment nearby
All is well!

All the love in the world
Sara, Umeå

000508
Jag förlorade min pojkvän i branden och våran son fick knappt lära känna sin far .
Mickael föddes 3 månader innan branden .Vi var en familj på 3 personer men nu är vi bara 2.
Mickael är så väldigt lik dig . Vi saknar dig så mycket och vi kommer alltid att älska dig .
Jag tänker p å dig hela tiden och tittar p å foton som finns här hemma och kommer ihåg alla minnen och dom goda stunderna vi haft tillsammans .
Ett av dom bästa minnena är när Mickael föddes och du tog honom i dina armar .
Vi saknar dig och kommer alltid att älska dig du förblir i våra hjärtan för alltid .
Vannessa & Mickael

000509
jag vill bara beklaga sorgen
och jag tänker på er.
anders.L

000515
hej jag vill bara önska dom anhöriga lycka till.
hälsningar a.l

000606
Jag sörjer min kusin Nabil El-Sharif som gick i
Angereds Gymnasiet.
Om inte din lille bror fanns skulle din mamma aldrig klara av att leva.
Det är han som får henne att le.
Du finns alltid hos oss vart vi än befinner oss.
När jag står vid din grav så ber jag till dig av hela mitt hjärta.
Och när jag ber hemma eller läser koranen så ber jag till dig innerst inne.
Vi tänker på dig varje dag.
Vi hoppas att du är en av dom som bor i paradiset.

Din kusin Nour!

000615
Vill bara säga att jag ber för alla de som har mist någon i branden. Hoppas att de kan få styrka i Honom som kan ge frid och tröst inombords när det gör ont. Vill bara säga att det finns någon som bryr sig om hur du känner dig inombords och Hans namn är Jesus. I Bibeln står det att du kan kasta all dina bördor på Honom och då kommer Han att ge dig tröst!! Jag har själv varit med om många svåra saker och detta har hjälpt mig.
Vill till sist säga; Gud välsigne dig vet att det finns någon som ber för dig!
Hälsningar 'lilla jag'

000625
Det finns så mycket man vill förstå, en himla massa gåtor du vill få rätsida på
Men istället flyr dina tankar runt i cirklar, letandes efter en utväg som aldrig blir synlig
Endast en osynlig
Du vill inte hamna på fel spår igen, den har upprepats till max..
Du vill bara förstå

000628
Jag tycker att det är bra att dom som gjorde det har fått sina straff. Men nog tycker man att det borde ha blivit betydligt hårdare. Jag för min del hoppas att hovrätten höjer straffen med många år, helst livstid för alla fyra!

Malin

000706
Det gör s å ont....
..jag kände ingen utav dom som dog ....
.....Jag tänker hela tiden på "tänk om det hade varit min pojkvän...eller kanske min bästa kompis...eller min lagkompis... som hade dött"
....Jag skulle nog inte klarat av det ....Jag tycker att ni är väldigt starka....
...Tänker alldeles för mycket / A

000911
När jag hör ditt namn
Är du redan i himlen
Och ett ljus försvann
För att tändas i himlen
Men vi står kvar
Och vill ha svar
Får jag se dig igen, i himlen

001014
GRÅT INTE FÖR ATT JAG ÄR DÖD

Gråt inte för att jag är död
jag finns inom dej alltid
Du har min röst
den finns inom dej
den kan du höra
när du vill
Du har mitt ansikte
min kropp
Jag finns i dej
Du kan ta fram mej
när du vill
Allt som finns kvar
av mej
är inom dej
S å vi är jämt tillsammans

001018
Hej jag tycker inte att lokalen bör användas till uthyrning för större fester, inte till något annat för den delen heller. Jag tycker att den skall bevaras som den är för att man skall minnas de döda och respektera dem. Om man renoverar den är det som om man tänker: "Nu är dom borta men man kan inte bevara en lokal bara för de döda."
Jag tycker att lokalen bör bevaras som den är.

tänker på er alla som mist nån
lider med er

/sara

001031
hej...jag skulle bara vilja säga att jag tänker på er alla...ni som skadades..alla anhöriga och även alla omkomna...och till Hindrin....du är en så fruktansvärt stark tjej och du kommer att komma oerhört långt i livet!det vet jag, bara du aldrig ger upp! kram till er alla....och fortsätt kämpa...

001031
Här har jag suttit nu i en timme ungefär å läst va alla har skrivit, det gör så ont i mej av att läsa allt detta..
Jag kände ingen som var med, men jag visste vilka några var å jag känner folk som kände..
När jag var på Brandplatsen någon dag efteråt så fick jag en känsla inombords jag inte kan beskriva, mina ögon fylldes av tårar när jag tittade upp mot fönstren, jag såg allt framför mej, hur alla stackars små liv försökte ta sej ut...hur kan livet vara så orättvist? En fråga vi aldrig kommer att få svar på..
När jag kollar på alla bilderna, känns det så konstigt inom mej, att alla dessa fina människor inte finns längre... Hur är det möjligt....det går inte att skriva ner allt jag tänker på, det är så mycket, och jag är värklien så himla lessen över detta, jag kan ännu inte förstå vad som hänt.

Om det verkligen finns någon Gud
Varför lät han då detta hända?

Jag sörjer väldigt mycket, Tänker på er varenda dag
En dag vet jag att vi ska förenas, men jag vet inte När? Hur? eller Var?

*****R.I.P ya'll 63Angels,I'll pray for ya'll everyday*****

//Claudia

001117
Camilla, jag kan inte fatta att du är borta. Jag väntar fortfarande att du
skall komma hem, alla minnen som vi haft tillsammans, allt som vi upplevt
tillsammans sen vi va små. Det är så svårt att förstå att du är borta, jag
tror att jag aldrig kommer att förstå det. Jag kan fortfarande höra dig
skratta, det känns som igår jag senast pratade med dig men det är det ju
inte det var 2 år sedan. Du skall veta att i mitt hjärta kommer du alltid
att bo, alla vi där hemma saknar & älska dig det kommer vi alltid att göra.
VILA I FRID CAMILLA, PUSS&KRAM: Jessica...

Min kompis Gina förlorade 2 kompisar Mona och Zanas. Min andra kompis Adiam förlorade sin kusin jag kan fortfarande se Ginos ansikte den dan i skolan strimmigt av gråt. Jag kände inte nån av deras kompisar. Men ändå smärtar det och jag sörjer med dom.

En rad av blommor och ljus -det är sorg i varje hus
det gick så fort ni bara försavann.
Låt tårarna falla , vi saknar er alla

***R.I.P***** Mona Zanas Och alla andra

Love Nicole

2001-10-29

Askan har svalnat
förvandlats till damm
som med vinden virvlat vida omkring
I askan fanns ett frö
Ett litet frö
Fröet slog rot
Slog rot hos någon
som ännu hade hopp
hopp att finna något
finna någon utväg ur helvetet
Fröet spirade och växte
Hoppet gav fröet gödning
skyddade det
gav det värme
tills en dag
Den vackraste ros slog ut
sina daggstänkta oförstörda fullkomliga blad
i all jordens vackra färger
För att visa
Att det alltid finns en fortsättning
Bortom horisonten väntar andra stränder
Där kommer vi att förstå
Det vi ännu inte har förmåga att förstå

av: Annelie Fetscher,
Wanda Akyianus arbetskamrat. Wanda skickade in dikten, och hon hälsar till alla.

2002-02-05

Minns mig när jag inte länge finns kvar
Minns mig när du inte längre kan hålla min hand.
Om mörkret o förruttnelsen spar minsta spår av de tankar jag har
är det bättre att du inte minns o ler
än att du minns inte
inte längre ler.

Anders Stenhammar

2002-10-19

Mina Vänner.

Jag känner en Sorg
en Sorg som aldrig kan få tröst
en Sorg som aldrig kan försvinna
en Sorg som bara dök upp från ingenstanns men täckte allt
en sorg som bildades när mina Vänner dödades....
Idag är det snart fyra år sedan De gick bort
jag har lärt mig att leva med sorgen men det tog tid.
Idag är Sorgen en del av mig
en del utav mitt liv. Den syns inte alltid på ytan
men den sitter i djupet. Jag miste mina vänner
förlorade en del av mig själv
gick om ett år i skolan
såg mina överlevande försvinna i en värld av Sorg och mörker.
Gick till en mängd psykologer
hamnade på helt fel sida av verkligheten och försvann i ett grått dunkel.
Men idag lever jag igen
men med en ny vän vid min sida.......mina vänner ......sorgen...R.I.P

Rebecka

2002-10-30

Det har nu gått fyra ofattbara år, men det känns som igår...
För fyra år sen, när man kom tillbaka till skolan efter lovet. Angeredgymnasiet är en livlig skola, med mycket ljud och rörelse. Men när man kom in genom antre dörren, var det knäpptyst, inga elever, det var tomt, och dem få människor som man mötte gick men sänkta huvuden, och några grät, vissa grät tyst andra höll om varandra.
Ingen visste nånting, det var kaos och alla ville veta varför och hur.
Det går bara inte och beskriva hur, det var, nåt jag aldrig kommer att glömma, framför minnesstunden, den var så otrolig vacker och sorglig. Rätt otroligt med tanke på att det hade varit lov, hur skolans personal kunde organisera ihop allting så snabbt, och hjälpa och stödja oss elever.
Jag är stolt för att jag har gått på Angeredgymnasiet under en sån svår tid, som då.
Vill också tacka Magnus (fd rektor) för att du alltid heja på en i korridoren och att du brydde dig om oss elever.
Samma sak gällder Kexan,det behövs fler sånna lärare som du!
tack för att ni ställde upp för oss, när vi behövde er hjälp som mest. Det kommer man ihåg för resten av livet.

Hälsningar

Poya

2003-10-30

Till Rahel Ogbamichael och alla Vänner som omkom i branden.

Saknar Dig mer än någonsin!

Det är så svårt att skriva ner sina känslor på ett tomt papper, men det är väl så allt börjar, även våra liv. Efter punkt är det bara att vända på bladet och ett nytt liv tar sin början, ett liv som vi inte kan se förrän vi satt punkt för första.

Vi får inte glömma och vara rädda att fortsätta fylla de tomma raderna, för det är de raderna som ger och kommer att ge oss glädje, sorg och styrka!

Glädjen, sorgen och styrkan finns inom Oss, så låt oss leva vidare för det kommer en dag då Vi alla sätter punkt och börjar på ett nytt liv.

Jag älskar Dig Rahel Ogbamichael.
Från en nära Vän.

I torsdags var det nu 5 år sedan som ni försvann från oss. Ibland kan jag faktiskt bli lite förbannad när folk säger till mig... Men Elin det har ju gått lång tid nu, när ska du släppa det? När ska du glömma?
Vadå släppa det? Vadå glömma, jag kommer aldrig att glömma de som hände o jag kommer aldrig sluta sakna eller tänka på mina vänner o alla andra som tragiskt lämnade oss alla den kvällen, jag kommer heller aldrig sluta att tänka på alla andra anhöriga som förlorade någon... visst, jag har kommit en bit i mitt liv o jag säger inte att jag inte har gått vidare men glömma kommer jag ju aldrig att göra.
Iallafall, jag vill bara säga att när jag i fredags gick fackeltåget så kändes det som om det vore igår som allt hände... Man fattar liksom inte att det har gått så lång tid. Minnescermonin va helt underbar, det va så vackert o jag tror att alla vi som va där kände samma sak.
När Jasmines pappa kom upp på scenen o sjöng för oss då blev det för jobbigt, fattar ni hur starka familjerna är.
Han stod där o sjöng om saknaden till sin dotter o alla andra. Det va helt fantastiskt.
Jag såg oxå Emilies mamma o familj, gud va Emelies lillasyster börjar likna henne...
Emelie, vi hann inte känna varann så länge men den tiden vi hade så märkte jag vilken underbar människa du va, många sa att du va en ängel uppifrån, det tror jag att du va... Jag saknar dig gumman men jag tror o hoppas att vi kommer ses igen…
Gustavo, saknar dig... älskar er allihopa.
Till alla anhöriga, ni e fantastiska. Så starka, i torsdags så sa en Merjam o Yasmines mamma... Gud välsingne er till alla oss... Tack, det tog jag till mig rakt i hjärtat. Det betydde mycke...

Till Angeredsgymnasiets hemsida.

Senast uppdaterad den 31 oktober 2003.

Till Kenneth Erikssons hemsida